Sjögrens syndrom är en underdiagnostiserad sjukdom. Det betyder att många i Sverige går omkring med sjukdomen utan att veta vilken sjukdom de egentligen lider av.

Diagnostisering av Sjögrens syndrom

Då diagnosen är ett syndrom har den många likheter med andra sjukdomar. Snarlika diagnoser och symtom som påminner om Sjögrens syndrom gör diagnostiseringen komplicerad. De symtom som patienten upplever kan vara svåra att koppla samman. Sjukdomsbilden är väldigt individuell och kan dessutom skifta över tid. Patienten går till sin tandläkare för sin karies, uppsöker ögonläkare för sina irriterade ögon och en allmänläkare för den kroniska tröttheten. Risken är att ingen läkare ser helhetsbilden vilket gör att sjukdomen riskerar att gå oupptäckt. Alla behandlar symtomen utifrån sitt perspektiv och patienten får inte den nödvändiga hjälpen. Vidare så är detta en ganska ovanlig diagnos och kanske inte det första en läkare tittar efter. Inte sällan så är det faktiskt inom tandvården som läkarna först börjar misstänka vad som ligger bakom besvären och skickar patienten vidare för diagnostisering. Förmodligen så finns det därför ett ganska stort mörkertal då många lider av Sjögrens syndrom utan att ha fått en ordentlig utredning.


Sjögrens syndrom

Vilka drabbas av Sjögrens syndrom?

Teoretiskt och medicinskt sett kan vem som helst utveckla Sjögrens syndrom. Den kan drabba personer i alla åldrar oavsett kön. Märkligt nog så stämmer teorin dåligt med verkligheten. Kvinnor med Sjögrens syndrom är kraftigt överrepresenterade. Kvinnorna står för omkring 9 av 10 upptäckta fall. Varför det förhåller sig så finns det inget bra svar på. Vidare finns det en ålderskoppling då en patient utvecklar Sjögrens syndrom. Väldigt få får sjukdomen i unga år. Det vanligaste är att sjukdomen först visar sig mellan åldrarna 35 till 55. Inte heller här finns några klara bevis på varför det förhåller sig så. Kanske det har något med hormoner och hormonförändringar att göra. Vanligtvis har de drabbade kvinnorna genomgått klimakteriet. Kopplingen är statistiskt stark med medicinskt svårbevisad.

Sjögrens syndrom delas upp i två grupper. Den första gruppen kallas den primära och består av patienter som utvecklas Sjögrens syndrom som en separat sjukdom. Den sekundära gruppen består av patienter som redan lider av någon form av reumatism. Även här är den statistiska kopplingen mycket stark med medicinskt svårbevisad. Reumatism är en sjukdom som de flesta drabbas av senare i livet. Detta räcker inte som förklaring då inte alla som blir äldre får reumatism. Det är inte heller alla reumatiker som får Sjögrens syndrom. I vilket fall som helst är kopplingen så pass stark att reumatismen, på något sätt, är en orsaksfaktor.


Hur går en diagnostisering av Sjögrens symdrom till?

Vid misstanke om Sjögrens syndrom görs tester av blodets autoantikroppar. Förutom det testas också ögon och mun vid diagnostisering. Tårflödet testas med något som kallas "Schirmers test". En remsa plumppaper fästes vid det nedre ögonlocket för att fånga upp vätska. Fem minuter senare kollas hur stor mängd vätska papper fångat upp. Om det understiger 5 mm tårvätska tyder det att flödet är markant nedsatt. Munnen testas genom att en bit vävnad skickas på analys (läppbiopsi). Biopsin kan visa om spottkörtlarna har drabbats av inflammation. Mätning görs av spottkörtelfunktionen för att se om den har försämrad funktionsförmåga. Som komplement intervjuas även patienten. Den drabbade för beskriva hur besvären upplevs och hur länge de har varat. Om torrhet i ögon och mun har förekommit i mer än tre månader är det ett kriterium. Likaså återkommande trötthet.


annons




Artiklarna på sidan är inte skrivna av läkare och ska endast ses som ett kompliment till en läkares bedömning. Vi tar inte ansvar för eventuella faktafel.